Ryttmästare i svensk tjänst, nedhuggen av polackerna i slaget vid Kirkholm 1605-09-17 efter att han skänkt sin häst till den sårade och av fienden omringade konungen Carl IX. Konungens egen häst hade störtat och med hjälp av Wredes häst kunde kungen undkomma. Konungen skrev själv till rikets råd 24/9 1605 "om en livländare vid namn  Henrik de Wrede, icke hade hulpit oss på sin häst igen, då hade vi kommit levandes eller döda uti fiendens händer"
Svenska Akademin lät 1805 slå en minnespenning över honom.

Hans änka och söner blev rikt belönade av konungen. Den 2 aug 1606 fick de förutom anslag av tillsammans 700 daler av tullmedlen i Åbo och Reval, i donation till betydande egendom. Flera stora byar i Borgå sn i Finland samt Nummis (senare Frugård) och Sällinge i Mäntsälä sn, Fin.
1608-07-21 erhöll de i förläning dels godset Sitz (senare Wredensitz - Preedi) i Koykers sn i Jerwen, Estland. Dels hela Elimä fjärding i Finland, 131 hemman under allodial natur. Man byggde säterierna Anjala, Peippola, Mustila, Villikkala, Tavastby och Moisio samt frälsegodsen Värälä, Muhniemi (senare Wredeby) och Takamaa (senare Rabbelugn)

Gift med Gertrud von Ungern  † 1649-10-13 i hennes 1:a gifte.
(gift 2:o med ståthållare Joakim Berendes, nr 55, i hans 2:a gifte  †1623).

Dotter till Fabian Jurgensson von Ungern till Eichenangern och Allendorf och
Gertrud Georgsdotter von dem Volde.
Hon fick 1627-06-10 39 hemman i Borgå sn till pant för 6000 daler som hon förstärkt kronan.
Begravd i Borgå kyrka.