 |
INTRODUKTION
Click on flag for
english version
 |
INTRESSET VÄCKS
I hela mitt liv
har jag haft hund (Tax, dvärg- och stor- Pudel, Eng. Springer Spaniel,
Rottweilerx2, Schäfer, Basenji och mina syskon har haft bla Curlycoated Retriver
och Doberman) så jag har ganska lång hundvana. Jag tycker alla våra hundar har
varit mycket trevliga och sunda.
Under
hela livet har hundar intresserat mig och jag har alltid varit nyfiken på olika
hundraser.
Av en slump hittade jag en bild på Internet på en väldigt fin Thai Ridgeback Dog
Först blev jag fascinerad av att hunden var så oerhört vacker. Detta ledde
till att jag dammsög, i princip allt, som jag kunde hitta på nätet.
 |
Informationen om rasen var ganska sparsam.
Det verkade dessutom inte vara en helt lätt ras.
Men ju mer jag läste och lärde mig desto intressantare blev rasen för mig.
Eftersom jag då aldrig sett en Thai Ridgeback i verkligheten så kändes det som att
detta måste bli nästa steg.
Jag fick kontakt med personer i Sverige som har Thai
Ridgeback Dog. De var vänliga och visade sina hundar.
När jag äntligen mötte
hundarna blev jag helt såld!
|
ATT HITTA EN VALP
 |
I Sverige
fanns bara ca 25 hundar och flest blå hundar.
Jag önskade en röd hund som jag personligen tycker är den vackraste
färgen.
Jag ville också ha en tik.
Förmodligen skulle det bli lättare med en tik eftersom flocken här redan bestod
av 2 hanhundar.
I hemmet fanns redan storpudeln Lancelot 7 år och basenjin, Zeke 4 år.
Att hitta en valp var inte lätt då
de är ovanliga och dessutom föds mycket få valpar i Sverige. Man får leta
länge och väl. Kanske tinga en valp långt i förväg. |
EN EGEN VALP
På nätet finns det några
diskussionsforum för TRD med deltagare som kommer från hela världen. Alla
kontinenter är i stort sett är representerade med TRD ägare/uppfödare. Här kan
man utbyta kunskaper och erfarenheter.
Genom
forumet kom jag i kontakt med Saara från Finland, Tuvas uppfödare. Efter mycket mailande och utbyte av massor med foton så bestämdes att Tuva skulle bli vår.
 |
 |
På bilderna
Tuvas 5,5 veckor o 8 veckor.
Foto Saara Kananen |
IMPORT
För att kunna ta hit en hundvalp
vid 8 veckors ålder från Finland krävs tillstånd av Jordbruksverket.
Efter att ha fått dispensen från
Jordbruksverket för att importera Tuva, så anlände hon med flyg endast 8 veckor gammal, till
Göteborg den 3 januari 2005.
När jag öppnade buren så kom Tuva
ut med detsamma. En liten, glad och bedårande vacker valp steg ut. Hon var bland det
vackraste jag sett och pälsen sken som roströd sammet. Våra ögon tårades.
 |
Tuva klättrade genast upp i min famn
Hon slickade glatt mitt ansikte. Trots resan verkade hon vara helt obekymrad och trygg.
Hon var helt torr och ren.
Lite kiss fanns på filten längst in och en liten bajskladd var intryckt i
ett hörn.
Hon var naturligtvis rejält hungrig och åt genast med god aptit från vår medhavda matskål.
Hangarpersonalen
hade haft henne ute och gett henne vatten tidigare.
Nu stod alla runt oss
och beundrade henne. Männen undrade så vad det var för en hundras. Flera
gissade på Rhodesian Ridgeback. |
FLOCKEN
När Tuva kom
hem fick hon träffa båda hundarna och båda katterna direkt. Det var inga som helst
problem. Hon accepterades ögonblickligen och helt orädd satte hon i gång att
busa och leka.
Som lite
äldre valp kunde och kan fortfarande Tuva vara lite bufflig i sin lek. Hon tumlar
runt ordentligt och hon kan också ta ordentliga tag men tänderna. Lekkompisar
bör därför kanske var lite robusta hundar. Samtidigt har jag sett henne krypa ihop,
liggandes platt på marken för att bli jätte liten och absolut ofarlig. Så gjorde hon
när hon ville
leka med en blyg Cihuahua pojke på Brukshundklubben. Denne lille hund blev
hennes speciella älskling.
 |
Lancelot min storpudelhane, har varit en mycket god och trygg lärofader för
både Zeke och Tuva. Pudlar är oerhört snälla mot alla hundar
så hon har haft en god
förebild.
Lancelot lekte
så här fint med henne redan på kvällen när hon kom till oss.
Ibland när vi träffar andra hundar kan hon morra lite samtidigt som hon
med kroppen och svansviftningar visar att hon är vänligt sinnad.
Morrningarna betyder bara att jag är osäker på dig.
Oftast så går det väldigt
bra med nya hundar och bäst är om de träffas ute och inte är kopplade. |
MATEN
 |
En del beteenden är typiska för urhundar. Mat är nästan "krig" för en Basenji.
Tuva visade sig ha precis samma beteende. Det kan dock skilja en del för olika
individer.
Att bevaka och stjäla mat
 är också en
naturlig instinkt. De skulle knappast ha överlevt i flocken i Thailand om de inte var
fräcka och tog för sig snabbt. Din hund är alltså en duktig överlevare!!!!
Detta
beteendet hos båda mina hundar, gör att de äter i var sitt rum. Då
undviker man risken att de flyger ihop. Min Pudel kan äta ihop med vem som helst och det
blir aldrig groll.
Tuva är
lite fräckare än Zeke, hon skulle nog helst sno all hans mat för att sedan äta upp sin
egen.
Hastigheten när hon äter är dessutom makalös.
|
HYSS
 |
Tuva har
hittat på hyss precis som alla mina hundar har gjort när de var små
Hon har gnagt
lite på en altandörr när ingen släppte in henne från trädgården.
Det
finns också lite småtugg på köksdörren. I övrigt har hon inte fördärvat så mycket.
Gosedjuren har hon alltid varit mycket rädd om. (Lanci tuggar sönder alla)
Rumsren blev hon ganska fort.
Hon envisades dock länge med att bajsa på terassgolvet eftersom det var den enda snöfria ytan utomhus när hon var liten.
 |
LÖS I SKOGEN
 |
På promenaderna i skogen har alltid Tuva kunna springa lös
eftersom hon är väldigt uppmärksam på matte hela tiden.
Hon vill helt enkelt
vara där matte är.
Hon kommer alltid glatt när man kallar på henne.
Hon har än så länge aldrig stuckit av efter något vilt trots att rasen har
mycket jakt i sig.
Den enda "haren" hon sprungit efter
hittills är Zeke!
 |
INLÄRNING
 |
Jag uppfattar Tuva som mycket smart och lättlärd. Hon är väldigt
signalkänslig (handtecken mm) och hon fattar snabbt vad man vill.
För en godisbit kan hon i
princip göra vad som helst.
Jag har använt mig av Klicker i träningen och det fungerar utmärkt även på
Tuva.
Vi har gått en allmän lydnadskurs på Brukshundklubben. Tuva var mycket duktig men
kunde ibland bli lite stressad.
Hon är oerhört uppmärksam på mig och skulle
t ex aldrig låta sig lockas av en kastad leksak under inkallning. Alla störningar
från ledarna misslyckades totalt! Det är matte som gäller!
Vi tränar freestyle och det
tycker hon är jättekul. Till våren ska vi också börja med lite spårträning.
På bilden hoppar Tuva genom en
rockring. |
 |
Man får tänka
lite Dingo eller vildhund. Då hanterar man hunden på ett för hunden mer förtroendeingivande
sätt.
Någon har sagt, att man äger inte sin Thai utan hunden äger dej och det
ligger något i det.
Med våld och tuffa dressyrmetoder kommer man ingen vart med en
urhund. Trots detta måste du vara tydlig och bestämd.
Jag brukar säga att det måste vara svart eller vitt - inga
grå toner från matte eller husse. Ett NEJ måste låta barskt och ett BRA måste
låta ljuvt som en miljonvinst!
Visa med hela din kropp och ditt tonläge att du gillar just det
beteendet.
Med mjuka metoder – positiv förstärkning – når du resultat.
Att slå eller att handgripligen straffa en Thai Ridgeback, är dömt att misslyckas!
Prova aldrig det!
Vill du ha en exemplarisk lydnadshund - välj en annan ras!
|
THAI
RIDGEBACK
OCH KATT
 |
Tuva
fungerar mycket bra med våra katter.
Våra två vuxna Ocicater var hundvana, när
Tuva kom till oss.
Lucy och Tuva leker och kivas en hel del. Tuva får
ofta många smockor (utan klor) på nosen. Lucy springer aldrig sin väg utan hon bara
vänder sig om och smockar till när Tuva blir för närgången.
De har mycket
kul i hop och oftast är de riktigt goda vänner.
Jag tror
att det skulle vara svårt att vänja en vuxen Thai vid katter. |
THAI
RIDGEBACK
OCH FRÄMLINGAR
 |
Thaien är reserverad. Den bestämmer själv om den vill umgås
med främlingar.
Man kan inte bara sticka fram handen, uppifrån och klappa på dom - då
backar dom.
Det gäller att närma sig på rätt sätt. Bästa sättet är att sätta sig på
huk, locka lite med rösten, kanske titta bort och låta hunden själv komma
fram. Oftast tar det då bara någon minut för att få kontakt och en
klappvänlig hund.
I vårt hem har alla
som välkomnats fått klappa Tuva och hon är väldigt social mot alla, små
som stora.
På bilden, Tuva som tar en tupplur under Linus jacka på Finska
Vinnarutställningen i Helsingfors 2005. Det var ca 8.000 hundar och minst
lika många människor.
Det kan fresta på.
|
Speciella människor, sådana med "hundtycke" kan mycket
snabbt få Tuvas fulla förtroende och hon blir då riktigt kelsjuk.
Dessa personer blir
"utvalda" !
I mer stressande miljöer, t ex stora inomhusutställningar kan hon bli
stressad och är då oftast inte ett dugg intresserad av att bli klappad. Hon
blir också ganska dämpad i den miljön och inte ens intresserad
av en godisbit. Hon är helt olik sig jämfört med den glada sociala hund
hon är hemma.
Trots detta har hon ändå som 1-åring klarat av att ställas ut på verkligt
stora utställningar med massor av folk, massor av hundar och en gräslig
ljudnivå.
 |
Thaien har vaktinstinkt.
Tuva håller väldig koll på mig.
Sitter jag någonstans med Tuva
liggande bredvid och någon närmar sig så tittar hon genast upp. Om
personen ser
mystisk ut, i t ex regnkläder och mössa meddelar hon sig snabbt! Ett svagt,
men mycket grovt grrrrrrrrr och en blick upp mot "fula gubben"
talar om att hon håller stenkoll.
En thai skulle
dock aldrig attackera någon person.
De är reserverade och skulle endast
göra det i en verklig hotsituation. |
SLUTLIGEN
Thai Ridgeback Dog är inte en hund för alla!
Att vara ägare till en Thai Ridgeback Dog kräver en del hundkunskap och lite hundpsykologi men
belöningen blir riklig. Jag tycker att det är en fantastisk hund som dessutom är
väldigt personlig.
Vinner du hundens
förtroende och hjärta så är den ytterst lojal och mycket älskvärd mot
alla medlemmarna i familjen. Den är oerhört uttrycksfull och glad och visar med hela sitt väsen att den älskar dig och sin flock.
Tuva är mycket lekfull och hon gillar både gosedjur, bollar och dragkamp. Thaien har otaliga härliga uttryckssätt
(bla pratar den), som
gör att du smälter.
En smula humor krävs av dig när de gör upptåg som unghundar.
Ska jag nämna något negativt så är dom inte så bra på att umgås med andra
hundar. Det går bra om den andra hunden visar underkastelse men om den tuffar
till sig så blir Thaien direkt tuff och hård eftersom de är övertygade att de
besitter högsta positionen i "hundvärlden".
 |
Tuva följer mig som en skugga och vill gärna befinna sig där jag
är.
Hon är väldigt lugn och avslappnad inomhus men har fullt ös utomhus.
Alla familjemedlemmarna älskas men överst står jag.
Här ser du Tuva när hon tar en tupplur bakom ryggen på mig när
jag sitter framför datorn. Annars ligger hon oftast under skrivbordet.
Thaien är en mycket snabb och förvånande vig och smidig hund med oerhört
god hoppförmåga!
Huvudet och ansiktsuttrycket är fullkomligt ljuvligt med en utstrålning av hög
integritet och intelligens. Ögonen är vaksamma.
Personligen tycker jag att just huvudet med sin slående skönhet är det allra
vackraste på en Thai Ridgeback. |
Väljer du en Thai Ridgeback Dog, får du en robust, mycket pigg och
glad hund som älskar att vara med dig.
Pälsen är glänsande, sammetsmjuk och väldigt skön att ta
på.
Du får också en hund
som drar till sig folks blickar!
Många människor kommer fram, beundrar, pratar och fotograferar.
Helene
|
Ååååh vad det
värkte i mitt modershjärta av att lilla Tuva skulle flyga ensam i en bur.
Matte Saara i Finland kände likadant.
var med och hämtade henne för
att jag skulle kunna sitta med henne i knät hela vägen hem.